tisdag 4 februari 2014

När jag nästan fick gå på bröllop i bara ett virkat halsband


Vi var på bröllop förra helgen. Ett riktigt fint och roligt bröllop var det, men den här gången var jag inte riktigt lika förberedd med kläder och så som sist ni vet. I alla fall så råkade jag trilla över en prickig klänning på Lindex några dagar i förväg, som jag verkligen gillade, men småbarnstressad som jag oftast är så tog jag mig inte tid att prova den i butiken. Och sen glömdes det liksom bort, att jag inte provat den. Kvällen innan bröllopet fick jag lite fart och inspiration och pysslade ihop ett halsband och en väska till mig och en matchande prickig fluga till Jonas. Riktigt nöjd med mina attiraljer kom jag kl 23.30 på att jag inte testat klänningen, som ju såklart inte passade. Inte en chans i världen fanns det att jag skulle få igen dragkedjan. Haha! Välplanerade Johanna... Men det ordnar sig alltid, och lördag förmiddag lyckades jag packa in mig och ungarna i bilen och åka till stan och byta. Klart hela 2,5 timmar innan vigseln... När vi sedan ändå kom försent till kyrkan och fick smyga in efter brudparet (så osynliga man bara kan när man ser ut som ett fyrverkeri med knallorange kofta på sig bland i stort sett alla andra mörklädda gäster) är det bra att ha en ständigt arbetande bonde och tidsoptimist till man att skylla på...


Har sett liknande halsband ibland, stora virkade kulor på någon enkel tråd, och tänkt att det där bara måste jag göra. Som så ofta med enkla grejer så tar det bara lite tid innan man får tummen ur och testar. Men nu så när jag var tvungen att komma på något snabbfixat så testade jag äntligen. Några stora träkulor, lite bomullsgarn och en läderrem (Till bröllopet hade jag faktiskt ett vitt silkesband istället, men ett par leksugna ungar här hemma lekte visst sönder det sedan.). 
Jag började med att virka ihop en liten cirkel av fasta maskor, och sedan virkade jag in själva träkulan lite improviserat. Inte så svårt som det låter, bara öka på med maskor till mitten, och sedan minska tills kulan är helt innesluten. 
Väskan var verkligen en fem-minuters väska. En blommig löpare köpt på loppis för bara 14 kronor, vek den dubbel (så att mönstret skulle va på insidan med) och sydde ett par sömmar så den hängde ihop typ. Sydde ett knapphål och tjoffade i en knapp. Plättlätt, men kan definitivt göras snyggare om man tänker efter lite och har mer tid på sig en en kvart. Gör jag en till någon gång syr jag nog i något för lite stadga åt väskan med. Bröt faktiskt av en galge och tänkte ta pinnen och sy in i botten, men blev lat och orkade helt enkelt inte. 
Snabbfixad festutstyrsel måste man ändå kalla det. Och nöjd Johanna som kan själv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar