onsdag 28 maj 2014

Parisfynd

Jag har varit i Paris! 
När man hört och läst så mycket fantastiskt om den staden måste man ju bara åka dit, så jag och mina två vänner Jossan och Linda lämnade våra familjer hemma och drog dit på en weekend. Otroligt skönt att bara få komma iväg utan barn och barnvagnar, tusen väskor och en väldig massa planering för att allt ska funka. 
Vi bestämde oss för att resa lätt och bara ha med oss handbagage. Ett väldigt bra beslut, men jag bestämde mig därför i sista sekund för att lämna kameran hemma. Den tog för mycket plats helt enkelt, och när jag tänkte på det kändes det så skönt att slippa kånka runt på den och bara fota med telefonen i stället. Därför blir det inga Parisbilder här ikväll i alla fall ( Kanske ett litet inlägg med mobilbilder bara för att det är roligt att visa i så fall.). Men några Parisfynd ska jag visa! 


Vi hade ju inte så mycket plats i våra små handbagageväskor. Men lite fick plats så klart. Tyg till exempel! Vi bodde i Montmartre som är lite av Paris tyg-Mecka. Perfekt för oss ju! Hade helt klart kunnat köpa med mig mer, men till slut kunde jag bestämma mig för två olika.


Det blommiga påminner mig massor om ett tyg som mormor hade när jag var liten. Blir helt nostalgisk av det och känner känslan av köket hos mormor och morfar. Tre meter har jag av det, så det ska nog räcka till både det ena och det andra. En klänning kanske? Åtminstone en till Edith tror jag. Det randiga fick följa med också, och när jag höll dom ihop tyckte jag att dom passade himla fint ihop.


Vi gick en lång stund och kikade i en massa boklådor längs med Seine. Känns ju verkligen turistigt värre, och på håll tror man kanske att där mest finns krimskrams och tråkiga turistgrejer. Men oj vad mycket fina gamla plancher, tryck, kartor och böcker det fanns. Svårt att välja kan man säga, men till slut blev det två sidor ur någon gammal uppslagsbok om fjärilar. Tänkte de skulle få ramar och hänga i hallen på övervåningen.

Och sedan var väskan full (Förutom en rosa prinsessklänning med glitter och tyll och jag vet inte vad till min prinsesstokiga dotter. Vad gör man inte liksom?).

Paris var otroligt fint i alla fall. Jag åker gärna tillbaka! Och det får nog bli ett inlägg med bilder ur mobilen om några dagar ändå.

tisdag 20 maj 2014

Giftfritt te

Ingen kan väl ha undgått att läsa om alla gifter vi proppar kropparna fulla med genom maten vi äter. Frukt och grönsaker som inte är ekologiska är så fulla av bekämpningsmedel att man knappt vågar tänka på saken. Men det måste vi ju göra såklart. Frukt och grönsaker har jag gått över till att i stort sett bara köpa ekologiskt. Vem vill mata sina barn med miljögifter liksom?
En annan grej jag läste om för ett tag sedan är te. Särskilt gröna téer, som ju annars ska vara så nyttiga, är också fulla av gifter och bekämpingsmedel. Sju av nio tepåsar som testats innehöll bekämpningsmedel. Som vi sedan löser upp i varmt vatten, dricker och tror att vi är hälsosamma. 

Nä så kan vi bara inte ha det ju! Te är inte svårt alls att göra själv. Olika växter och bär har vi ju trädgårdarna fulla av. Tänk bara på att kolla upp noga så du inte tänker göra te på något giftigt.

Vi har hur mycket svarta vinbär som helst i trädgården så jag provade först att göra te på svartvinbärsblad.
Väldigt gott och mycket svartvinbärssmak blev det, och knappt utan någon ansträngning alls! 




Plocka knippen av bladen och häng luftigt för att torka. Efter några dagar, när bladen blivit helt torra, smular du sönder bladen. Sen är det bara att hälla varmt vatten över och njuta av sitt egengjorda, garanterat giftfria te!

Senare i sommar tänker jag prova att göra lindblomste. Med tanke på hur underbart gott lindarna doftar när de blommar så måste ju téet vara fantastiskt...



måndag 19 maj 2014

Instagram och tävling

När jag inte är så flitig på att uppdatera här är jag förmodligen desto flitigare på Instagram. Det går ju så mycket snabbare att bara knäppa en bild med telefonen och lägga upp där. 
Följ mig gärna där med om ni inte redan gör det!  Såklart heter jag johannaikulla där också. (Har man inte Instagramkonto själv kan man antingen skaffa det, eller gå in på www.instagram.com/johannaikulla om man vill kolla in mina bilder.)

I alla fall så drog jag igång en liten Instagram-tävling  idag. Vill ni vara med och tävla om en av mina ringar av återbrukat porslin är det bara att kika in på min profil och se hur ni ska göra!


lördag 17 maj 2014

Maskrosmarmelad


För ett tag sedan fick jag se ett recept i en tidning på maskrosmarmelad. Jag älskar ju att ta till vara på grejer som andra inte vill ha, så gissa om jag blev sugen på att testa! Dessutom tycker jag det är hemskt orättvist mot maskrosorna att kalla dom för ogräs. Finns det nåt finare än en stor gräsmatta full av maskrosor en solig dag? Nä, nästan inte. Maskrosorna förtjänar helt klart ett bättre epitet än ogräs, så här kommer recept på världsgod marmelad i bästa ta till vara på-anda.

Det här behöver du till ca 4 dl marmelad:

5 dl maskrosblad
1 citron
4 dl vatten
3 dl syltsocker

Gör så här: Plocka maskrosor, använd bara de gula blombladen och rensa bort eventuella småkryp. Koka upp 4 dl vatten och häll över maskrosbladen. Skölj citronen och riv skalet. Spara skalet till senare, skiva citronen och lägg skivorna bland maskrosbladen. Låt maskrosblandningen stå och dra tills vattnet svalnat helt. Sila sedan ned maskrosvattnet i en kastrull, tillsätt syltsockret och citronskalet och koka upp. Låt sjuda i ca 20 min. Skumma av och häll upp i varma, rena glasburkar. 
Det smakar ganska så mycket citrus, men med en liksom lite blommigare och beskare smak. Mycket gott och väldigt roligt att ställa fram till kvällstéet.


För att göra det lite extra festligt limmade jag fint papper på locket till glasburken. Tänker att en sån här fin burk med nåt så spännande som maskrosmarmelad är den perfekta gå bort-presenten. Men jag ska ha min burk själv jag.






tisdag 13 maj 2014

Om att vara 20 år och livrädd flytta till landet

Häromdagen fick jag en kommentar från en läsare som heter Amanda, och hon frågade om inte jag kunde skriva ett inlägg om hur det är att vara ung och bo på landsbygden, vad jag jobbar med o.s.v. Roligt tycker jag. Här kommer det!

Det har absolut inte varit självklart för mig att jag skulle bo på landet. Snarare tvärtom. Jag är uppvuxen i ett ganska litet samhälle, inte landet liksom, men ett litet ställe. Under skoltiden längtade jag mest bara bort därifrån till något större. Efter gymnasiet flyttade jag till en stad och pluggade, blev kvar ett par år men tänkte hela tiden att jag sedan skulle vidare till något ännu större. Jag hade verkligen inte en tanke på att man ens kunde bo på landet.
 Men så blev jag kär. I en kille som inte bara bodde på landet utan dessutom ägde en gård. Först kändes det väldigt skrämmande. Att flytta till något som till och med var mindre än där jag kom ifrån var ju nästan otänkbart. Och sedan hela grejen med att binda upp sig, inte bara med hus, utan med en hel gård kan man ju verkligen kalla skräckinjagande för en 20åring som knappt aldrig varit på en bondgård!
 Nu är jag så fantastiskt glad att jag var så kär. För annars vet jag inte om jag någonsin vågat. Eller ens kommit på tanken för den delen. Kär är jag ju såklart fortfarande, men inte bara i Jonas utan också i Kulla och att bo och leva som vi gör.

Jag har ju varit hemma några år med våra små barn (Edith är snart 3,5 och Sixten 1,5), men sedan januari har jag jobbat förmiddagarna här hemma på vår mjölkgård. Helt sjukt otänkbart för några år sedan, men nu känns det fantastiskt att ha möjligheten att kunna jobba hemma och hjälpa till att driva vårt eget företag. Att alltid ha Jonas i närheten, kunna äta ihop, ibland jobba tillsammans och till och med kunna ta med barnen när vissa arbeten görs. Det är lyx för mig måste jag säga.



Senaste åren kan man ju tydligt se en trend i att unga vill flytta ut på landet, eller åtminstone leva lite lantliv i stan. Jag gissar såklart på att t.ex. Underbara Clara varit med och skapat den trenden, eller åtminstone förkroppsligat folks drömmar på något vis. Det verkar finnas en längtan hos särskilt den unga generationen att leva enklare och kunna klara sig mer själv. Och delvis är det nog så. Att livet på landet är lite enklare. Inte enklare som i glidigare och latare, men enklare och lättare att göra lite som man själv vill när det gäller familjeliv, livsstil och prioriteringar.

Så vad skulle jag säga till någon som skulle vilja flytta från stan men inte riktigt vågar ta steget?

Förmodligen, det var jag, så är man rädd att förlora sina vänner. En del vänner tappar man säkert kontakten med, men så är ju livet oavsett var man bor. Det går i perioder och man  umgås med olika människor. En del riktiga vänner har man kvar för alltid, och då spelar det ingen roll om man har några mil emellan. Man ses när man kan och då är det som det alltid varit ändå.
 Och så ska jag tala om en sak. Det bor folk på landet med! Så länge man inte tänker bosätta sig i en liten ödslig stuga mitt ute i skogen så finns det folk i närheten. Kanske till och med några i samma by, men förmodligen folk i samhällen runt omkring. Lär känna folk! Gå en kurs i något som intresserar dig så hittar du människor med samma intressen, engagera dig i någon förening, eller bara se till att prata med sådana du möter. Man får vara lite mer på sig kanske, men man har så mycket mer att vinna på det.
Vi har haft turen att både ha vänner som vi känt länge som stannat kvar i trakterna, och så har vi lärt känna andra unga familjer som faktiskt flyttat hit också. Livet på landet är ju som sagt på uppgång!



Och så det här med jobb och utbildning. Såklart kan det vara knepigt. Men vi lever ju i en uppkopplad värld (även ute på landet, har ni hört på maken?!). Fler och fler jobb går att åtminstone delvis skötas hemifrån, och fler och fler utbildningar går att läsa på distans! Dessutom brukar jag tänka att bor man i en stad så räknar man ju ofta med en massa restid till arbetet. Tunnelbana, bilköer och allt sådant tar ju en hiskelig massa tid. Kan man lägga samma tid på att resa här, så får man ett ganska så stort område att söka jobb i. Man slipper bara bilköerna och ruschen.


En annan sak jag också märkt på ett väldigt konkret sätt är att,  i alla fall för mig, så började min kreativitet att blomstra när jag kom hit. Det sägs ju ofta att det är bra för barn att ha lite tråkigt ibland. Och vet ni, det är det för vuxna med! Jag har alltid varit en ganska så rastlös person med många grejer på gång. Innan jag flyttade hit tedde det sig i att jag alltid, alltid umgicks med någon, var på väg någonstans, skulle på något eller var ute på grejer när jag var ledig. Hur många bra idéer hinner man få då? Jag trivdes med att ha det så då, men kände mig alltid ändå väldigt rastlös.
När jag blev ihop med Jonas blev jag tvungen att skruva ner tempot. Han var ju bonde och egen företagare redan då, så när vi träffades var han oftast aldrig helt ledig. Så det blev en del väntande på honom. Och där någonstans började det liksom bubbla i mig av kreativitet och idéer. Och jag märkte att jag trivdes väldigt bra med att vara själv ibland, att hålla på och styra med mina egna projekt. På något vis kändes det som att jag kunde göra vad som helst här. Finns inte alla nöjen och aktiviteter bakom knuten så hittar man på sina egna. Och frågar du mig är det hundra gånger roligare!

Jag skulle alldeles säkert kunna skriva ett par sidor till om det här, men det tar vi en annan gång. Jag tror ni har fattat poängen. Jag är gladare än gladast att livet inte alltid blir som man trott och tänkt, utan är fullt av överraskningar. Annars hade jag aldrig fått uppleva hur fantastiskt härligt det är att leva så här. Om någon funderar på att flytta från staden så säger jag bara; Våga testa! Och ge det lite tid. Det kan bli riktigt bra!


Det var kul det här att skriva om något ni undrade om. Fråga på om det är något annat, och kom gärna med förslag på vad ni vill se och läsa mer om!


torsdag 8 maj 2014

Färgfest i pysselhörnan




Förut hängde ju min stringhylla här över pysselbordet och huserade diverse prylar. Sen flyttade jag ner den till teverummet ni vet, och sedan dess har det varit väldans tomt i pysselhörnan. Men förra veckan bestämde jag mig för att fixa lite hyllor, gick till byggvaruhandeln och fick två hyllplan tillsågade.
Så skönt att få lite ordning! De flesta tyger och grejer ligger inne i mitt stora blå skåp, men en del favoriter plockade jag upp på hyllan som inspiration. Tror nästan inte det finns något jag blir så inspirerad av som färgglada, helst gamla, tyger i hög.

  Lite smycken.

Fler halsband på ingång! 

Färgfest...



...och knappfest. 

Färg alltså. Tror inte jag skulle överleva en dag utan färg. 

onsdag 7 maj 2014

Kom och hyr!

Vi letar hyresgäst till vårt vackra gamla hus i Grönshult, ca 8 km utanför Rumskulla, Vimmerby.

Skulle jag inte redan bo i mitt drömhus så skulle jag flyttat in här på stört. Allt är inte tipp topp, men väldigt charmigt. Glasveranda, gamla köksskåp och vedspis (såklart vanlig spis också), bakelitlysknappar kvar på många ställen, skafferi man kan gå in i, fullt av skrymslen och vrår, öppen spis och trägolv. Ni hör ju!

Huset är byggt på 1700-talet och ca 200(!) kvm stort. Gården ligger fantastiskt vackert, omgivningen är liksom så Småländskt något bara kan bli. Emil i Lönneberga-filmerna spelades in bara några kilometer bort.

Bara kom och köp höll jag på att skriva nu. Det får ni inte, men kom och hyr vettja!
Är du eller känner du någon som är intresserad så hojta till så får ni komma och kika.














måndag 5 maj 2014

En ommålad hall, reportage, vaxdukar och sånt.

Här har det varit tyst lite för länge, men inte precis av den anledningen att jag sitter och rullar tummarna här hemma. Snarare har jag haft så många projekt på gång som jag aldrig tidigare haft. 
Här har fixats och donats och fejats och putsats av den anledningen att jag hade finfrämmat här igår. 
Madeleine, som driver den fantastiska bloggen Bonjour Vintage, och hennes kompanjon Emilia var nämligen här och fotade och skrev till ett inredningsreportage! 
Därav min lista ni vet. Jag lyckades faktiskt pricka av de flesta punkter som jag ville få gjorda. Jag borde få hem fotograf oftare helt enkelt, så jag får saker och ting färdiga. 
Fantastiskt roligt var det i alla fall. Madeleine och Emilia är superduktiga och väldigt trevliga, så vi hade en riktigt fin dag. 
Extra roligt är det såklart när jag har följt Madeleines blogg under ett par år och verkligen inspirerats av henne!  Jag hojtar till såklart när jag vet var och när ni kan få se reportaget.

En av de lite större fixargrejerna på listan var att måla om vår lilla hall vid köket. Det är ett utav de sista utrymmena i huset som vi inte gjort något med överhuvudtaget. Lite tråkigt eftersom många använder den ingången och det är det allra första man ser av huset.

Så här såg det ut före...

... och så här ser det ut nu!
Tjusigt va?


När jag målar inomhus använder jag oftast färg från Alcro. Av alla färger jag testat så gillar jag dom bäst. Här har jag målat panelen i kulören "Mint", och hyllorna i "Ärg".
Skohyllan är en gammal Senapslåda som jag hittat hos min mormor och morfar. En lite rolig grej är att det på sidan sitter en liten lapp, adresserad till Simon Fransson i Björksnäs. Simon var min morfars pappa och han och morfars mamma Ella drev en affär i Björksnäs som ligger ett par kilometer härifrån. Så dit kom lådan en gång i tiden, på 40-50-talet någon gång, fullpackad med Senap. Det är fint när sakerna har en historia, eller hur?


Tvätt-björn lådan hittade jag på en vind den här gången.


Och så behövdes det lite röda pelargoner för att alla glassiga kulörer inte skulle se så tama ut. Förövrigt har jag en teori om att det alltid behövs något i en röd nyans i ett rum för att det ska kännas levande och hemtrevligt, och inte så platt. Behöver absolut inte vara någon stor grej, kanske bara en liten färgnyans i en tavla. Men det behövs för ögat på något vis. I alla fall för mina!


Nu passar hallen mycket bättre ihop med köket!


Och när jag höll på att fota där kunde jag inte låta bli att fortsätta. Så det blev lite från köket med, bara sådär.

Och när jag ändå är igång och tipsar om färg och så, så kan jag ju tipsa om vaxdukar med. Oumbärligt hos en småbarnsfamilj säger jag bara. Jag brukar köpa mina från Stoff och Stil. De har många fina att välja mellan och kostar inte skjortan. Den här rutiga och en prickig är mina senaste inköp därifrån. Slut på tipsandet för idag!

Och nu skrotar jag listan, så från och med nu får jag pyssla med vad jag vill! Hurra!