torsdag 31 december 2015

Året som gått






































Hej igen efter en lååång julledighet.
Vi har haft en fin men intensiv jul. Vi har ju lyckats med konststycket att få ett av våra barn precis innan jul och det andra precis efter nyår. Den här tiden är med andra ord precis fullspäckad med kalas och en massa förberedelser. Lyckligtvis är ju nummer tre inte beräknad förrän i mars, så lite andrum får vi innan nästa veva med kalas börjar. Jonas fyller den 12:e mars, jag den 20:e och bebisen är beräknad den 18;e. Puh.
I alla fall har jag en hel hög med bilder från julveckan som jag tänkt visa, men eftersom det ju är nyårsafton och allt passar det bättre med en liten kort tillbakablick tänkte jag.

Förra året gjorde jag två inlägg som sammanfattade bloggåret, i år får ni se nio av mina mest gillade instagrambilder från året. Vårt finrum gillar ni uppenbarligen! Och uppenbarligen är det väldokumenterat av mig... Bebiskulan och en hel massa blommor verkar också gå hem.

2015 alltså. Vilket år! Omvälvande på så många sätt. Både bra och ganska tufft, men framför allt så fantastiskt spännande. (Lite väl spännande ibland...!)
Jag har lärt mig så otroligt mycket. Kommit på vad jag vill arbeta med, startat företag och blivit gravid med vårt tredje barn ungefär samtidigt, skrivit debattartiklar och gjort tidningsjobb, och mitt i allt detta har vi sadlat om från mjölkbönder till köttbönder. Ett händelserikt år med andra ord, och jag hoppas nog att nästa blir åtminstone lite lugnare, även om jag hoppas få hålla på med lite av allt det andra samtidigt som vi tar hand om och lär känna vår nya familjemedlem.

Bloggen har vuxit och det är jag så himla glad för. Jag kan fortfarande inte fatta att ni faktiskt är så här många som intresserar er för vad jag pysslar med. Och jag blir så glad, men förvånad, när ni kommer fram och hejar och säger att ni brukar titta in här. Tack, tack, tack för alla era kommentarer och hejarop!

Gott nytt 2016!


tisdag 15 december 2015

Projekt Ekplanta- en uppdatering


I åtta veckor har jag väntat och väntat. Bytt vatten och gått och kikat en gång i kvarten ungefär. Slängt ur de andra två ekollonen som ruttnat inuti. Tänkt att det nog kanske inte blev nåt. Men så äntligen. Häromdagen fick jag se att det tredje ekollonet faktiskt börjat gro! Det är svårt att se det på bild... Men det har faktiskt spruckit upp, och där i mitten är det något litet som börjat växa! Snart kanske jag kan ha min lilla ekplanta i Estrid Ericsson-vasen...!

måndag 14 december 2015

Decembergrönt


Det smyger sig på lite mer juliga saker här hemma för varje dag som går. Inte minst gröna sådana såklart. Växter och saker från naturen smäller högra än glitter hos oss alla gånger (Om man frågar mig i alla fall. Edith kör nog hellre glitter och glamour, rosa plastgran och allt annat än less is more.).


Julstjärnor är fina såklart. Särskilt den här varianten med smalare och lite mindre blad tycker jag. Och så gillar jag ju att plantera i allt annat än krukor. Krukor kan ju för all del vara fint det med, men burkar och andra bruksföremål blir lite mer spännande!


Som hyacinter i kaffekoppar. 


Och så grönt från skogen förstås. Jag har faktiskt knappt tagit in nånting av lingonris och granris än. Den här julen kommer nog gå till historien som en av de enklaste här hemma. Även om jag alltid brukar hålla pyntet ganska simpelt så brukar det åtminstone dykt upp lite fler kransar och mer granris vid den här tiden... Men det kommer fler jular intalar jag mig själv och ligger kvar i soffan och vilar magen och fogarna.
Ett litet lingonrishjärta har det blivit i alla fall. Enklast möjliga. Ståltråd (stängseltråd kör ju jag här hemma), en fin spets och några kvistar lingonris.

onsdag 9 december 2015

Frostmorgon och granhuggning

 Den här hösten har vi faktiskt inte haft särskilt många frostmorgnar över huvud taget. Idag är plusgraderna tillbaka och vi vaknade till blött och ruggigt igen, men igår var morgonen sådär solig, kall och krispig. Med kamera och yxa i högsta hugg traskade jag ut i ett bete för att leta upp ett par små adventsgranar.


Som jag längtar efter fler sådana här morgnar...


Tre små granar fick jag med mig. En till köket, en till barnens rum och en att sätta utanför ytterdörren. Sen fick jag skynda mig in och lägga mig på kökssoffan ett slag, för att härja omkring på detta viset var visst lite mer än den här gravidkroppen tålde... 
                                     

lördag 5 december 2015

Lördagsjobb

 Idag när jag vaknade hade jag en extra rolig jobbdag på schemat. Sista veckan har det inte blivit sådär mycket jobb gjort alls pga så himla ont i kroppen av graviditeten, men just idag hade jag bokat in en jobbdag tillsammans med fantastiska Anna som driver bloggen Pioner och Bröd (Ni känner säkert igen henne som en av finalisterna i årets Hela Sverige Bakar!). Och som tur var höll kroppen ihop. Puh. Och roligt hade vi!


Jag hade packat med mig en hel massa attiraljer till Grönshult. Vår glasveranda där skulle få agera fotostudio idag nämligen. Jag började med att riva fram ett par gamla skidor ur en av bodarna, provade ljuset och väntade sen in Anna och hennes smaskiga bakverk.


Hon anlände och hade så mycket gott med sig så det var inte klokt, och vi satte genast igång att fixa och dona. 


Och mest såg det ut så här. Kreativt kaos och mat lite överallt... Resultatet kommer bli toppenfint tror jag, och förhoppningsvis kan vi visa upp det i en tidning framöver!

fredag 4 december 2015

DIY - Papperspynt till jul

Nästan alltid tycker jag att det enklaste är det vackraste. Inte minst när det kommer till julpynt. Glitter, massa tomtar och blingbling är inte min melodi där. Enkla kransar, granris, levande ljus och julblommor däremot, det kan man nästan inte ha för mycket av till jul! Papperspynt tycker jag är så himla fint också. Och enkelt att göra själv!
Förra året gjorde jag en hjärtgirlang i papper att hänga över järnspisen och i år har jag pysslat ihop några varianter till. 


Jag använde mig av sidor ur en gammal bok i naturlära och gjorde några olika sorters julgranskulor...


...och en stjärngirlang!


Du behöver:

Papper. Här använde jag som sagt en gammal skolbok i naturlära.
Penna
Sax
Sytråd

Symaskin

Börja med att rita en mall. Ett tips för mall till julgranskulorna är att vika ett papper på mitten och rita halva julgranskulan vid den vikta delen av pappret. På så vis blir kulan helt symmetrisk när du klippt ut och viker upp.
Rita av mallen på pappret du ska använda och klipp ut delar. Till en stjärna har jag klippt ut tre lager, och till en julgranskula sex lager. Lägg delarna på varandra och sy ihop med symaskinen. Tänk på att spara tråd i toppen på julgranskulorna så de går att hänga upp. För att göra en girlang – Sy ihop en figur, sy några centimeter i luften och fortsätt i nästa figur. Vik ut ut alla sidor så figuren blir tredimensionell.
Häng upp i granen, ett fönster eller kanske i en dörrpost?


Tips! Använd olika färger på över- och undertråden i maskinen så ser snöret mellan figurerna tvinnat ut.  

torsdag 26 november 2015

Chokladkola med mandel och havssalt


Årets första julgodisbak ägde rum häromkvällen när jag blev sådär vansinnigt sugen på nåt gott och juligt till kvällens soffmys. Jag gör sällan en massa olika julgodissorter utan brukar mest göra olika varianter på kola och knäck.
Då använder jag mig oftast av principen lika delar grädde, socker och lite mindre sirap och kokar ihop tills smeten klarar kulprovet. Vill man ha en segare kola kokar man den bara tills smeten precis går ihop, och ju knäckigare och hårdare kola man vill ha, desto längre kokar man smeten.
När jag är nöjd med smeten klickar jag i lite smör och smaksätter med till exempel choklad eller saffran. Saffran och rostad kokos är en favorit, men den här gången hade jag bestämt mig för choklad, mandel och havssalt. En av de bästa godiskombinationerna jag vet tror jag bestämt.


Ca 40 st.

2 dl grädde
2 dl socker
1,5 dl sirap
50 g smör
2 msk kakao
1 näve sötmandel
Havssalt

Använd en stor kastrull så smeten inte kokar över. Mandeln brukar jag hacka och lägga i knäckformarna innan jag häller i smeten, så blir det inte så trixigt att pricka formarna utan att de välter.

När smeten klarar kulprovet, klicka i smöret och rör i kakaon. Häll i formarna med mandel och strö havssalt på toppen. Låt stelna.




torsdag 19 november 2015

Adventspyssel i repris


Advent närmar sig med stormsteg! Mysigaste helgerna på året, och jag undrar om jag inte nästan tycker att första adventshelgen kan mäta sig med självaste julafton när det kommer till mysfaktor.
Det är hur som helst hög tid att börja adventspyssla och jag tänkte det kunde passa med ett inlägg med advents och julpyssel i repris. Här kommer några av de decemberpyssel jag slängt ihop de senaste åren helt enkelt.

 
Förra årets adventsljusstake blev en nästan löjligt enkel variant med glasflaskor med små lingonkransar ståendes på en teakbricka. Tycker de turkosa flaskorna gör sig så himla fint ihop med den bruna teakfärgen.


Ett annat plättlätt pyssel är att sy girlanger med symaskinen.  Hjärtan på tråd till exempel.


Har man inte möjlighet att sy går det lika bra att limma pappersbollar eller kanske stjärnor. Fina att trä upp på tråd som girlang eller kanske hänga i granen så småningom?


Skulle jag göra klädnypsstjärnor i år skulle jag göra ett helt gäng, måla vita och hänga upp tillsammans i ett fönster så de såg ut som dalande snöflingor...

tisdag 17 november 2015

Stora ystardagen

Nej nu får det vara nog med bloggpaus. Ibland bara blir det så, att bloggandet får stryka på foten för allt annat som ska göras. Ganska skönt faktiskt. Men nu får det räcka. 
Jag har äntligen blivit sjukskriven från mitt jobb på förskolan. Den här graviditeten suger musten ur mig måste jag erkänna, och att jobba med barn har helt enkelt varit för tungt och slitigt för kroppen redan nu. Men nu har jag fått vila lite mer än en vecka, och jag känner hur energin kommer tillbaka så sakterliga.


Häromdagen kom svärmor hit och vi satte igång med årets ystning! Ni som följt mig ett tag vet nog att vi brukar göra en omgång ost innan jul, och det lyckades vi med även i år. Vi har ju inte några egna mjölkkor kvar på gården, så den här gången fick vi hämta mjölk på en granngård istället. Lite sorgligt det där allt. Bonden vi hämtade mjölken från är också på gång att lägga ned mjölkproduktionen på sin gård. Sista mjölkgården i den här trakten. Och det är vansinnigt sorgligt. 
Nästa år får vi alltså se hur det blir med julosten...


Två runda fina ostar gjorde jag och nu blir det ett fasligt pysslande med dem några veckor framöver. Det ska bytas handdukar och vändas och gnidas med salt och lagas sprickor med smör. Men härligt och lite festligt är det allt att få skära upp osten till julbordet på julafton!



söndag 1 november 2015

Söndagsro

Det är nåt visst med just söndagsmorgnar.  Och att idag vakna  till november, gråmulet och höstrusk. Jag kan inte hjälpa så här års att jag tycker det är riktigt mysigt. Att vakna först och gå upp och tända i vedspisen i köket och sedan äta långfrukost allihop medan Jonas och jag turas om att peta in vedträn. Då riktigt känner man söndagsfriden.
Vanligtvis brukar vi ge oss iväg till kyrkan när Jonas matat djuren, men idag hade han lite extra jobb eftersom det skulle komma en bil och hämta kor som skulle gå till slakt, så vi stannar hemma på förmiddagen och fortsätter med att göra ungefär ingenting några timmar till.


Två favoritljud i köket. Elden som sprakar i brasan, och katten som spinner i korgen. Assar har vi egentligen haft ända sedan vår första vinter  Kulla, men sista åren har han mest bott hemma hos en granne som tagit så bra hand om honom. Vi har låtit honom vara där eftersom det kändes som att hon hade mer tid för honom, men när grannen flyttade i slutet på sommaren började vi försöka få katten att förstå att han bor här hos oss igen. Det har gått sådär, men äntligen verkar han ha fattat galoppen! Barnen är överförtjusta och Assar är världens snällaste och sällskapligaste katt. Dessutom blir det så väldigt hemtrevligt med en katt i huset!


Barnen tillverkade kattleksaker och busade med Assar, och jag drack kaffe och åt pepparkakor med ädelostcreme. Och här kommer det, mitt allra bästa gravidtips. Det rekommenderas ju att man undviker ädelost när man är gravid, men efter att nu påbörjat min tredje pepparkaksäsong som gravid måste jag ju säga att jag känner mig ganska rutinerad och har kommit på ett livsnödvändigt knep (om man inte bara går och köper ädelost på tub, för det går bra att äta.) Värm 1-1,5 dl grädde och smula ned ett litet paket ädelost. Värm så det börjar bubbla, vid 70 grader dör alla bakterier, och ställ sedan in i kylen. Låt stå nån timme tills cremen svalnat och stelnat. Bred på pepparkakor eller använd som dipp. Hur gott som helst, och plötsligt känns det knappt jobbigt alls att behöva avstå vanlig ädelost!


Nu tänker vi inte göra någonting alls en stund till, vänta in Jonas och sedan bege oss till mina föräldrar för söndagsmiddag. En riktig slapparsöndag med andra ord!

torsdag 29 oktober 2015

Dagens


Först vill jag bara säga tack. Tack alla fina som delar med er av erfarenheter eller bara peppar efter förra inlägget. Och vi mår ju bra. Vi är väldigt hoppfulla och tror att bebisen också mår bra!
Det känns väldigt skönt att ha berättat för er i alla fall, även om jag inte vet hur mycket jag kommer skriva om det i fortsättningen. Lite grann i alla fall såklart. Eller mycket. Vi får se. 

Jag har haft två bra jobbdagar hemma igår och idag. Bland annat har jag grejat med det ni ser ovan! En liten sneakpeak på ett jobb som jag hoppas få visa i en tidning i vinter. Jag har lekt hemmasnickare och dessutom fått användning för min kanske finaste tygstuv. Blommigt i rött, rosa och orange. Jag har fått det från mormor som förmodligen sytt kläder till sina barn av det när det begav sig. Tänk va fint allt var förr. Lite kändes det allt att sätta saxen i det. Men resultatet blev toppen så jag är nöjd!

tisdag 27 oktober 2015

Om att älska någon man aldrig har träffat och inte vilja något hellre än att få ha just den.


Det var i mitten på sommaren och vi började misstänka att jag var gravid.
Egentligen hade vi tänkt oss att det räckte med de två underbara vi redan har, och jag ljuger om jag säger att jag inte blev ganska orolig och trött vid tanken på en till.
Men ändå den där lite pirrande känslan i magtrakten.
Veckorna gick och illamåendet tilltog i takt med att magen började puta mer och mer. Vi vande oss vid tanken, och började kanske till och med längta lite till mars. Skräckblandad förtjusning. Tre liksom.
Räcker man till?

Och så kom dagen för den där första titten. 12 veckor och vi fick se ett litet tickande hjärta. Små rörelser på en skärm och kärlek vid första ögonkastet.
Allt såg bra ut fick vi höra. Men så plötsligt blev det tyst. Några sekunder för länge.
Oron.
Så får vi veta att något inte ser ut precis som det ska. Att det som upptäckts kan tyda på att något är fel. Kanske till och med allvarligt fel.

De där sekunderna av tystnad. När man på riktigt inser att det lilla livet på skärmen inte är något oplanerat som råkat börja växa, utan just precis den lilla människa vi vill få ta hand om och älska. Att vi inget hellre vill.

Veckorna har gått. Först långsamt. Men sedan lite lättare för varje vecka. Vi har förstått att det som upptäcktes inte måste betyda att barnet inte mår bra. Nu är vi redan halvvägs, och det har känts så konstigt att inte berätta något om det här på bloggen. Vi är så glada och tacksamma, men ändå har den där oron gjort att jag inte orkat skriva något om det. Allt förutom att veta om barnet mår bra har känts så trivialt på något vis.



Igår var vi och gjorde ett ultraljud till. Vi har hoppats, bett och trott att allt ska se bra ut. Och det gjorde det.
Fler undersökningar och ultraljud väntar, men än så länge ser allt bra ut. Och vi vågar hoppas ännu lite till på att det kommer att gå vägen och att barnet får må bra.
De flesta i vår närhet vet såklart om att bebisen är på väg, för det går knappast att missa vid det här laget. Och många vet även om oron som varit, och fortfarande finns.
Men nu känner jag att det faktiskt är dags att berätta för er. För det har känts lite som att jag ljugit när jag bara har skrivit om allt det där andra. Om roliga jobb och tipsat om fina pyssel. Så klart har jag varit väldigt glad för det också, men det har ändå varit en väldigt liten del av livet just nu.

Nu vet ni.
Nu vet ni att vi ibland oroar oss, men att vi ändå är så fantastiskt glada och hoppfulla och längtar alldeles förtvivlat efter att få hålla om det där lilla livet i mitten av mars.



lördag 24 oktober 2015

Majsskörd

Efter att ha varit hemma med en halsfluss-sjuk Edith några dagar var det så otroligt skönt idag att hon äntligen var så pigg att hon orkade gå ut.
Vi bestämde oss för att ta en liten promenad allihop i familjen och kolla till majsen på fälten runtomkring gården.


Majsen är som allt annat varit i år lite senare än vanligt. Men nu äntligen börjar den vara färdig!
Vi odlar alltså majs som vinterfoder åt våra och andras djur och fodermajs är inte riktigt lika söt som vanlig majs, men god ändå och funkar jättebra som mat åt oss också!


Särskilt för barn är det ett riktigt äventyr att traska in bland majsen som är ungefär 2,5 meter hög nu. De står i rader, så mellan raderna är gångar som blir som riktiga labyrinter när man går omkring där inne. Kul för barnen, läskigt för mamman som blir rädda att tappa bort en unge eller två.
Vi hittade ut allihop och fick med oss en del majskolvar hem.




Kokta eller grillade majskolvar med smör och salt kan vara bland det godaste som finns. Ikväll lyxade vi till det extra och gjorde vitlökssmör till också. Direkt från fältet till middagsbordet. Bättre kan det knappast bli.

måndag 19 oktober 2015

Projekt ekplanta

Det hela började redan i julas. Jag fick den fantastiskt fina ekollonvasen designad av Estrid Ericson för Svenskt Tenn av min svägerska och svåger. Meningen är att man i den ska få ett ekollon att gro för att sedan växa till en liten ekplanta.


Jag har alltså väntat på hösten och ekollon ända sedan jul, och under tiden har vasen stått här i stringhyllan och varit fin. Ibland innehållit några små blommor.




Men så äntligen är det oktober och häromdagen gav jag mig ut på ekollonjakt i vår fina ekhage bakom gården. Lite svårare att hitta ekollon än vad jag tänkt mig var det. Det kryllade inte precis av dem, men tre små fina fick jag med mig hem, och nu ligger de i lite vatten och förhoppningsvis börjar någon av dem att gro om några veckor!


Håll tummarna nu! För funkar det inte och jag måste vänta ända tills nästa höst så vet jag inte vad jag gör, jag som alltid vill att allt ska hända nu på en gång. Helst igår. Jaja. Alla tummar hållna och så är det bara att vänta!

tisdag 13 oktober 2015

Bara en helt vanlig ovanlig arbetsdag

Mina jobbdagar ser så helt olika ut nu för tiden. En par dagar i veckan jobbar jag som vanligt på förskolan, medan resten av veckan ser väldigt annorlunda ut. Just nu njuter jag så mycket av att kunna sitta hemma i lugn och ro och arbeta, men samtidigt är det så hemskt skönt att komma till en vanlig arbetsplats med kollegor emellanåt också.

Idag var i alla fall en jobba hemma-dag. Har forfarande nyp mig i armen-känsla varje dag när jag lämnat barnen på sin förskola och sedan får sticka hem och börja greja med nästan vad jag vill. För så känns det. 
Jag brukar börja med att äta frukost samtidigt som jag svarar på lite mail eller gör nödvändigheter på datorn.  Just idag åkte jag sedan in till vår lilla stad för att fixa några bankärenden, och efter det passade jag på att sätta upp lite lappar om ekoförskolan jag undersöker intresset för. 
(För er som inte bor här i trakten och hängt med i debatten så handlar det om att förskolan i vår lilla by, och fler landsbygdsskolor, ska läggas ned eftersom kommunen behöver spara pengar. Jag tror dock inte på att lägga ned landsbygdsskolor och förskolor för att sedan behöva bygga nytt inne i stan. Inte om syftet är att spara pengar. Istället har jag tagit fram ett förslag om hur kommunen, eller någon annan aktör, skulle kunna driva en ekoförskola här ute på landet. Tror många föräldrar skulle vilja köra sina barn till en sådan. Nu undersöker jag helt enkelt hur stort intresset skulle vara för en ekoförskola. HÄR finns en debattartikel jag skrev angående det hela förra veckan, om någon är sugen på att läsa.)

Sedan begav jag mig hemåt igen och ägnade resten av förmiddagen åt att skriva fakturor eftersom mitt bankgiro nu äntligen var fixat.


Sedan fixade jag lite lunch och åt tillsammans med Jonas (Bästa med att vara egenföretagare båda två! Vi kan äta mat ihop nästan varje dag. Lyx!) och Björn som jobbar åt oss på gården ibland.
Efter det hörde jag postbilen komma och skyndade mig ut, för idag väntade jag finpost. Mitt första frilansuppdrag publicerat i tidningen Vi i Villa! Efter maten-kaffet intogs samtidigt som jag beundrade detta och klappade mig själv på axeln. Ni som läser bloggen känner kanske igen det eftersom det redan synts här för några veckor sedan.


Och så spenderade jag resten av tiden innan barnen skulle hämtas med att redigera bilder från häromdagens inredningsfotografering hemma hos våra vänner Josefine och Fredrik. Deras hem är helt otroligt charmigt och ett av de finaste jag varit i. Hoppas på att få visa upp det för er i någon tidning framöver!
Så på ett ungefär kan en helt vanlig, ovanlig arbetsdag se ut för mig nu för tiden. Har flera hemskt roliga uppdrag och ett spännande bloggsamarbete på g att sätta tänderna i de närmsta veckorna.Tror jag måste nypa mig i armen igen!

onsdag 7 oktober 2015

Veteax x3

 Det är alltid lite sorgligt så här års när allt som vuxit på fälten hela sommaren ska skördas och försvinna, även om det såklart också är väldigt roligt och nästan lite av feststämning att få skörda och fylla på djurens matförråd för vintern. Något jag brukar sakna lite extra är i alla fall vetefälten. Veteaxen är så ståtliga och vackra där de vajar lite försiktigt i vinden, och jag älskar den lite blågröna tonen de har innan de mognat. Förra veckan var det hur som helst dags att tröska vetet, men jag passade på att plocka lite innan allt låg tröskat i stora högar.



Så fina bara som de är i en glasburk på bordet istället för blommor.


Eller i en liten tunn krans. Tycker nog bäst om tunna kransar överlag faktiskt. Gillar det enkla och vackra med den här. Jag brukar göra en stomme av grövre ståltråd (Jag brukar gå och knycka av den stora rullen som Jonas ska ha till elstängsel. Man tager vad man haver! Men det är precis samma sak som tjock ståltråd.) som jag sedan binder fast blommor eller som här veteax runt.


Och så gjorde jag en lite tjockare krans av blandade höstblommor och enstaka veteax.
Låtsas inte om mina oputsade fönster eller gardinerna som har olika längd. Jag blandade ihop gardinerna i förra tvätten och den högra ska egentligen hänga i det andra fönstret. Gamla hus - Inte samma mått någonstans inte.


Kärleksört har vi massvis av i trädgården och utgör en perfekt bas i kransen. Den torkar dessutom väldigt vackert. De vita blommorna vet jag inte vad de heter, men jag fick dem och lavendeln i en fin bukett av en granne i slutet på sommaren (tack Inga-lill!). Den har hängt på tork i köket men passade så fint i en krans nu tyckte jag. Doftar underbart av lavendeln gör det ju dessutom.


Och så en bubblare - pysseltips från Edith. Hon visste precis vad hon skulle göra av vetet när hon såg det och plockade raskt fram kastanjer och tändstickor också. Rävar så klart! Den ungen alltså... Slutar aldrig förvåna mig med sin påhittighet och kreativitet!

fredag 2 oktober 2015

Vik egna fröpåsar

Vi fick ett lugnt slut på veckan, jag och barnen. Jag har åkt på någon riktig dunderförkylning och barnen är lite halvkrassliga, så vi tog helg redan i torsdags kan man säga. Men så krassliga att vi inte orkade pyssla lite idag var vi i alla fall inte.
Fröerna från trädgården har legat och torkat på vår spis sista veckan och behövde få påsar att ligga och vänta på våren i, så vi plockade fram papper, saxar och lim och satte igång.



För småbarnsföräldrar är pyssel där barnen faktiskt kan vara med och greja de bästa. Och det här var nog ett ännu bättre barnpyssel än jag först trott. Åtminstone Edith var helt med på noterna och kunde till och med göra sina helt egna små påsar. Sixten freebaseade mest och klippte och klistrade hejvilt på sina pappersbitar. Lika roligt det!


Jag började med att rita upp en mall på tunn kartong. Den färdiga påsen är 10 cm hög och 7 cm bred. Sidorna som viks och blir baksidan är 4 cm breda, underdelen 2 cm, och locket 3 cm. Men det går ju att göra precis som man vill. Jag rundade av hörnen på underdelen och locket lite för snygghetens skull. 
Limma ihop, låt torka, stoppa i fröerna och limma igen locket. 


Och hjälp av små barnhänder fick jag att stoppa i fröerna. 


Ser fram emot att få plocka fram påsar med mina egna fröer att sätta i vår. Dessutom är det ju en väldigt rolig liten gå bort-present i vinter eller framåt våren! Kanske en påse blandade fröer så vännen får en överraskningsblomsteräng?