torsdag 30 juli 2015

När mjölkmaskinerna tystnar

Vår gård har varit en mjölkgård så länge mjölk har producerats för försäljning. Två gånger om dagen, varenda, varenda dag sedan 50-talet har mjölkmaskinernas dova surrande hörts över gården. Snart låter de inte längre. Om bara några veckor är det slut. Ett ljud som går ur tiden. Nog för att det varit tråkigt även om det bara varit här, men just i detta nu tystnar mjölkmaskinerna på gård efter gård i Sverige.

Det är inte bara det att vårt arbete de senaste åren på ett vis känns förgäves. På den här gården har människor arbetat och lagt ner sin själ i många, många år. Det är deras slit i ladugården varje dag, deras händer som plockat sten på åkrarna. Mjölkproduktionen var deras livsverk. Och här tar det slut.

I snart sju år, sedan vi köpte gården, har vi någorlunda optimistiskt trott att om vi bara håller ut lite till så måste det vända. Vi måste få bättre betalt för mjölken. Mjölk behövs alltid och vi älskar att bo så här. Att leva så här. Det kommer att gå.
Men Arla fortsätter att låta sina bönder, eller förlåt mig – delägare, hållas på sträckbänken. Sänkningar efter sänkningar. Nu senast för några dagar sedan 9 öre till. Sämre betalt för mjölken har det knappt varit sen mjölkmaskinerna började surra på Kulla Gård för mer än 60 år sedan.
Samtidigt blir diesel och foder bara dyrare och dyrare.

Våra djur har det bra. Det finns inte några bönder i världen som har högre krav på sig när det gäller djurhållning än de svenska. Och det kostar. Ändå måste vi nu konkurrera prismässigt med matproducenter i Europa och resten av världen. Sverige importerar mat som aldrig förr. Mat som om den producerats här skulle gett bonden dyra böter och anmärkningar.

Vi kan inte ha det så här! Det är inte rätt.

Idéen om kooperativet Arla var en fantastisk idé. Tillsammans är vi starka.
Men när världsmarknaden, som Arla bestämt sig för att slå sig in på, blivit ett svart slukhål för våra svenska bönders pengar och krafter, samtidigt som Arlas chefer förra året tackades för ett bra år med 115 miljoner kronor i bonus – då är någonting allvarligt fel, och så långt ifrån ursprungstanken med kooperativet som det kan vara.

Idag ringde vi till Arla för att säga upp vårt medlemsskap. Snart surrar inte mjölkmaskinerna mer. Det går inte längre.

Vi kommer stanna kvar här på gården, och som en del andra före detta mjölkproducenter satsa på köttproduktion i stället. Tyvärr kommer det nog inte bli en dans på rosor heller.

Någonting i vårt samhälle och kultur har blivit så fruktansvärt snett. Jag hörde häromdagen att Sveriges köttkonsumtion ökat med 70 procent de senaste 40 åren. 70 procent.
Klart som korvspad att folk inte har råd att betala skäliga priser för mat som producerats på ett sjysst sätt gentemot djur och miljö.
Ska vi äta så mycket kött måste vi självklart importera billigt kött från djur som inte haft det i närheten av så bra som våra svenska djur. Kött ifrån djur som proppats fulla med antibiotika i förebyggande syfte, vilket resulterat i multiresistenta bakterier som inte än är särskilt vanliga här, men som vi får med oss hem till Sverige när vi bara reser en bit söder ut i Europa. Det är skrämmande, men visst, vill vi äta en billig stek om dagen är det smällar man får ta.

Ett land utan egen livsmedelsproduktion är vad vi närmar oss. Är det så vi ska ha det?

Eller hur vill vi ha det?
För att rädda Sveriges livsmedelsproducenter som nu går på knäna behövs akutinsatser från regeringen. Vill vi ha kvar lantbruket, vår mat som producerats med omtanke om djur och natur, och ett landskap som inte växer igen till skog och sly så är det dags att göra något åt saken nu. På en gång.

Men framför allt behöver vi allihop bli mer medvetna och krävande konsumenter.
Kan vi inte tänka oss att kanske äta lite mindre kött, men istället betala mer för råvaror som producerats på bästa tänkbara sätt? Att helt slopa kött producerat i utlandet även om vi då kanske inte har råd med samma mängd. Kan vi tänka oss att läsa noggrant på varorna i mejeridisken och strunta i de billigare varianterna, kedjornas egna märkesvaror, som producerats lite varstans?

Det är verkligen dags göra något åt saken. Så här kan vi inte ha det. Vi måste hjälpas åt innan varenda mjölkmaskin i Sverige har tystnat. Tillsammans är vi starka.




18 kommentarer:

  1. Mycket bra skrivet ! Lovar att köpa svenskproducerad kravmjölk from nu!

    SvaraRadera
  2. Mycket bra skrivet ! Lovar att köpa svenskproducerad kravmjölk from nu!

    SvaraRadera
  3. Det här gör mig både ledsen o rädd. Vi fäller krokben för oss själva o jag tror det är få som förstår allvaret i det hela.

    SvaraRadera
  4. Mycket bra skrivit! Jag har sedan en tid gått över till att bara köpa svenskt kött och svenskproducerad ekologisk mjölk och fil. Bara lite svårt att få tag i ibland då vi behöver de laktosfria varianterna till vår familj. Visserligen är den filen ca 6-7 kr dyrare per liter men det är det värt, känns bra att köpa den och då drar jag hellre in på något annat. Hoppas bara att fler kan inse allvaret i situationen och göra det dom kan när de väljer produkter i affärerna. Om alla vi konsumenter tänker till och gör medvetna val skulle bönderna kunna få skäligt betalt för sina produkter och vi får en framtid med en levande svensk landsbygd.

    SvaraRadera
  5. Blir så sorgens och förbannad, har sedan länge köpt enbart svenskproducerade mejeri och köttvaror men känner mig ändå maktlös. Så nu är det gjort två brev till statsministern och lantbruksministern har gått iväg. Vi lever i en demokrati så låt oss vara många som påverkar, gå in på regeringskansliet. Leta upp rätt statsråd, gå till kontakt och mail se till att få med både mailadress och till vem du ska skicka det.

    SvaraRadera
  6. Det här är en skrämmande utveckling, och mycket tragisk. I nuläget förstår vi inte konsekvenserna men inom en snar framtid kommer vi att inse dem men då är mycket försent.
    Sedan förstår jag inte att det ska vara så svårt att se om mejeriprodukter är svenska eller inte. Jag gör och kommer att göra mina val varje gång jag handlar, men Arla står inte heller högst på den listan.
    Så oerhört tråkigt att ni måste lägga ner er verksamhet.

    SvaraRadera
  7. Skrämmande när man ser hur världen ser ut. Hur törs ansvariga ordna så att vårt land inte kan producera vårt eget livsmedel. Vad skall vi svenskar gamla som nya äta vid en ev. avspärrning av gränserna?

    SvaraRadera
  8. Denna sanning gör ont i mig. Det gör ont att se landsbygden ta smäll efter smäll, samtidigt som ingen förstår att det kommer drabba alla i slutet och inte bara landsbygden. Det kommer lämna oss utfattiga på svenska kvalité som vi så gärna hyllar men inte alltid stöttar.

    Jag försöker i allra största må köpa svenskproducerat och gärna ekologiskt. Att tänka på miljön och på att ge tillbaka något till dem som lagt arbete bakom produkterna. Jag önskar dock att jag var mer insatt och visste mer om hur jag ska välja och sålla när man är i matbutikerna. Det låter så bra när man är där, men hur kan man vara säker på att det verkligen gynnar rätt människor och inte bara de högst upp i företaget.

    SvaraRadera
  9. Charlotte Stiernspetz31 juli 2015 15:47

    Så bra skrivet Johanna!! Men blir helt mörkrädd när jag läser detta. Finns det något jag som vanlig mjölkälskare kan göra? Något måste vi ju göra. Tänker aldrig köpa något annat än svensk mjölk. Så tråkigt att ni måste sluta vara mjölkbönder. Lycka till med köttproduktionen. Mvh Charlotte!

    SvaraRadera
  10. Mycket bra skrivet! Jag har tack vare en bekant, Paulina West i Nordingrå, fått upp ögonen för de här frågorna. Hon är också aktiv i media och jag följer hennes blogg http://nouw.com/paulina24. Hoppas att ni två, tillsammans med alla andra mjölkbönder fortsätter orka driva frågan så att det blir en förändring! Vad finns det mer som vi konsumenter kan göra än att tänka noga på vad det är vi handlar i mejeri- och ostdisken? Lycka till med köttproduktionen! Mvh Jenny

    SvaraRadera
  11. Det är inte matpriserna. De har halverats på 40 år.

    SvaraRadera
  12. Otroligt bra skrivet om en viktig fråga. Beklagar verkligen att ni till sist fått ta beslutet att lägga ner mjölkproduktionen. Mjölkbönder behövs men ni måste också kunna leva. Har de senaste åren börjat odla på allvar. I år har det mesta slagit fel och det slår mig att hade detta varit min huvudsakliga syssla då hade årets skörd varit total katastrof. Nu kan jag konstatera att odlingarna i år har kostat mer än vad de har gett. Det har också gett mig insikten om att så pass mycket arbete som krävs gör att mat borde vara mycket dyrare. Hoppas det fungerar bra för er med omställningen. Kramar Liza

    SvaraRadera
  13. Som den bondtös jag ändå är, kan jag bara tyvärr hålla med om att det blir värre och värre.. Sverige vill och anser sig inte behöva betala skäligt för inhemsk mat. Vi talar om att det är så viktigt att höja olika yrkesgruppers lön men stoppar huvudet i sanden när det gäller för den yrkesgrupp som gör vår mat. Man kan inte bli ngt annat en ledsen... Bra skrivit! Mvh Sofia

    SvaraRadera
  14. Bra skrivet!
    Beklagar verkligen att ni får göra er av med mjölkkorna.
    Om det är nån tröst så blir det lättare med köttdjur.
    Styrkekram till er i den fas ni går igenom nu!

    SvaraRadera
  15. Men jag förstår faktiskt inte det här med prissättningen. Ok att Arla agerar på en global marknad och att det då är den prissättningen som gäller på standardiserade produkter. Men Arla framhäver ju att mjölken som säljs i Sverige (åtminstone den ekologiska) är just svensk. Varför kan man inte ha en egen prissättning på den då och låta bönderna få mer betalt för just den volymen mjölk. Grejen är ju att differentiera produkterna för att få konsumenter att vilja betala mer, vilket jag tror det finns en stor vilja att göra. Mat är på tok för billigt.

    SvaraRadera
  16. Jag vill ha kor på landet. Det är bland det finaste som finns att se kor på ett fält och beta. Jag köper faktiskt inte Arla utan Skånemejerier och hoppas att de har svensk mjölk.

    SvaraRadera
  17. Sorg rakt ner i hjärtat! Sedan blir jag förbannad. Du beskriver situationen så bra.

    SvaraRadera
  18. Väl skrivet, tunga ord. Hoppas omvärlden vaknar.

    SvaraRadera