lördag 28 februari 2015

Frukostbullar

Jag bakar alldeles för lite bröd. Med tanke på hur mycket godare och billigare det blir att göra sitt eget borde jag verkligen bättra mig. 
Häromdagen styrde jag upp ett brödbak med barnen i alla fall, och barnen älskade bullarna så mycket att de tog slut på bara ett par dagar. Eftersom brödet faktiskt är busenkelt att göra, och jag gillar det lika mycket som ungarna, så gjorde jag en rejäl omgång till idag när barnen hälsade på sin farmor och farfar. 
Så här kommer det. Världens enklaste och kanske godaste små frukost- eller mellis-bullar. Gullvi-bröd har vi alltid sagt hemma efter att min mamma fick receptet av en Gullvi när jag var liten.





Gullvi-bröd
Ca 16 st.

5 dl mjölk
1,5 dl havregryn
0,5 dl linfrö
0,5 dl vetekli
50 gram smör
1 pkt jäst (50 g)
1 msk sirap
1 tsk salt
11-12 dl vetemjöl

Blanda hälften av mjölken i en kastrull med havregryn, linfrön och vetekli. Koka upp till en gröt. Klicka i smöret och rör runt. Låt svalna till ca 37 grader och rör sedan i jäst, resten av mjölken och övriga ingredienser. Knåda och låt sedan jäsa ca 20 min.
Gör runda bullar av degen och grädda ca 12-15 min i 225 grader.

Allra godast är de helst färska. Jag brukar förvara mina i frysen och bara ta upp så många vi behöver och tina i micron. Lite halvsmält smör, och en skiva ost. Hur gott som helst!


fredag 27 februari 2015

Ägg och våra hönor

Plötsligt händer det. Mitt allra säkraste vårtecken. Ljuset har kommit tillbaka, och hönorna har börjat värpa igen efter sin vintervila! Pirret i magen när man hittar två små ägg i halmen hos hönorna. Nu är det verkligen vår på gång!


Våra hönor, som är av lantrasen Kindahöns, brukar sluta värpa i november någon gång. De behöver dagsljuset för att kunna producera äggen, och i februari någon gång sätter de igång igen. Många använder sig av lampor i hönshuset under vintern för att lura hönorna att värpa året om, men jag vill att mina hönor ska få ha det så naturligt som möjligt och få en välförtjänad semester några månader om året. Pressar man hönorna att värpa jämt och ständigt förkortar man dessutom deras livstid. Då kan jag gott köpa mina ägg i affären under vintern!


Och känslan när man kan sluta köpa ägg, som trots att jag alltid köper eko från frigående höns, är väldigt bleka i gulan jämfört med mina är väldigt härlig. Nu ser jag fram emot många knallgula sockerkakor ända fram till i november!


måndag 23 februari 2015

Vardagen





Vardag. Och jag har just inte så mycket att säga om den, annat än att den är fin ändå. Oftast inte så himla tillrättalagd och lugn som på bild. Men rätt vanlig med bråttom på morgonen, hopp i obäddade sängar, tvättberg och fint i köket ibland i alla fall. Och en och annan ko utanför vardagsrumsfönstret.

lördag 21 februari 2015

Edith och Ärtan


Nåt utav det roligaste man kan göra måste ju ändå vara att göra saker till sina, eller andras, barn. Särskilt om det är nåt de sedan kommer att älska och verkligen använda. Nu kan jag ju för tillfället inte annat än hoppas på det sista, men som det verkar än så länge så tror jag att mitt senaste pyssel kommer att bli ett sådant!


Efter att ha varit sjuk mer eller mindre hela veckan så började det igår klia ordentligt i mina pysselfingrar. Och i sann "man tager vad man haver-anda" så rotade jag fram lite tygstuvar och bitar av en gammal klänning ur gömmorna och knåpade ihop varsin docka till ungarna. Jag hittade till och med ett litet mönster (kors i taket!) HÄR som jag åtminstone kikade lite grann på. Mönster är ju till för att inspireras av och inte följas slaviskt om man frågar mig. Jag tyckte armarna kanske var något korta så jag förlängde dem till exempel, och gav dockorna lite frisyr.


Ett snabbt och enkelt litet pysselprojekt som ju lämpar sig alldeles utmärkt att sy av gamla klädesplagg och spillbitar. Nu har jag fått blodad tand och är sugen på kanske en nalle av min gamla favoritkofta. 

Och visst ja. Edith och Ärtan heter de såklart.